(Medier, räknenissar, Finanslivs nedläggning – nu måste även Journalisten spara – länk: https://www.journalisten.se/nyheter/stort-sparpaket-pa-journalisten/
lla, illa. Man får en känsla av att det vilar en förbannelse på sina håll över mediebranschen i vid mening. I vart fall över somliga medieägare där räknenissarna fått och får alldeles för stort utrymme.
Att de trängs inom en organisation som kallar sig Finansförbundet är i och för sig inte så överraskande… Det är alltså den fackliga motparten till banker och andra företag med finansiell verksamhet, till exempel försäkringsbolag med flera.
I den världen är det kanske naturligt att allt handlar om bara pengar och ingenting annat. Således är väl lösningen alltid att spara och spara, att dra in och att banta.
Som chefredaktör blir man ofta inbjuden att föreläsa om tidningar i skolor, för företag, föreningar och andra organisationer. Det ställde jag alltid upp på. Det var alltid lärorikt, kul och intressant att få prata tidning.
En gång bjöds jag in till en facklig organisation som jag vill minnas hette Bankmannaförbundet eller någonting liknande. Över kaffekopparna kröp det fram att de, som många, tyckte att de inte syntes i pressen, att de inte lyckades komma i tidningen med sin fackliga sak.
Under samtalet visade det sig att de hade medlemmar även utanför bankerna bland annat på många företags finansavdelningar. Dessa medlemmar utanför bankerna ville förbundet inte stöta sig med genom att ställa upp på intervjuer och i reportage där de pratade om sin viktigaste grupp, banktjänstemännen.
Ridå! Därmed visade det sig snabbt de inte kunde göra någonting i skrytväg för bankfackets skull utan att riskera en splittring av förbundet. Men de klagade på tidningarna!
Jag gissar att den organisation jag besökte kanske senare nationellt sett blev just Finansförbundet, men säker över sambandet är jag inte.
Om det stämmer så har de blivit bra på att stöta sig med partners, som med Journalistförbundet, SJF.
Det är upprörande och tråkigt, men också typiskt när räknenissar med räkneapparater och Excel som sina enda vapen har det dominerande inflytandet i verksamheten. Detta inte bara på Finansförbundet, utan även i alldeles för många mediehus och andra företag.
För att inte tala om deras makt i politiken, nationellt, regionalt och kommunalt! Med allvarliga följder för sjukvården, äldrevården, skolan och andra verksamheter.
Ändå går det generellt sett inte alltid att spara sig ur en kris, en sanning lika god som någon annan i budgetsammanhang. Därav väl den hemska vd-klyschan att man ska gasa och bromsa på samma gång…
Motsatsen är naturligtvis kreativitet, idérikedom och djärvhet i utvecklingsarbetet. Det finns alltid nya möjligheter att pröva organisatoriskt och i produktutvecklingen. Där tycker jag tyvärr många mediehus stelnat till, för att begränsa mig till den bransch jag kan.
Att SJF nu med kniven mot strupen måste agera efter Finansförbundets överraskande agerande förstår jag. Därför är det hoppfullt och glädjande att Journalistens chefredaktör Axel Andén så bestämt fastslår att hans viktigaste uppgift nu är att hitta en ny smart lösning för tidningen.
Anm. Uppdaterad fortlöpande fram till kl 18.35. Transparens. Jag känner Axel Andén väl. Texten publicerad även på min sida på Facebook. Korrigerad kl 20.15, 21.55