Försvarets radioanstalt, FRA, är namnet till trots en civil svensk myndighet
som jobbar med signalspaning åt regeringen och myndigheter för att hitta hot
mot Sverige, en form av spioneri som också befarats kunna drabba svenska medborgare.
Därför kritiserades för några år sedan den hemlighetsfulla verksamheten i
medierna. Mycket är fortfarande hemligt, men i går presenterade FRA:s
verksamhet ändå frikostigt vid ett välbesökt seminarium i Almedalen.
För informationen stod Fredrik Wallin som enligt
introduktionen jobbat med det mesta inom FRA under några decennier. Han
betecknas idag som talesman för FRA i olika nyhetstexter, men har också
tidigare varit ”underrättelseproduktionschef” enligt tidningen Ny Teknik.
Vad han nu än kallas så stod han där nu rätt upp och ner på
podiet och visade bilder om FRA och berättade tämligen öppet om
underrättelseverksamheten. Visst, ibland sa han att han inte kunde säga mer,
men hans föredrag gav en bra information om vad FRA egentligen håller på med.
Många publicister, däribland
jag själv, var engagerade i debatten om FRA när politikerna gav myndigheten
möjlighet att signalspana på ett sätt som kunde drabba svenska medborgare. Jag
är inte säker på att debatten hade blivit lika livlig om FRA redan då hade
presenterat sin verksamhet så öppet som nu.
Fredrik Wallin uppträdde nu verkligen inte som någon Hemliga
Jönsson utan gav oss i stället en initierad information om verksamheten. Han medgav
också på direkt fråga från mig att öppenheten är en följd av debatten för ett
antal år sedan.
– –
När vi utvärderade läget kom vi fram till att vi
faktiskt skulle kunna gå ut med mycket mer information om FRA än vad vi tidigare själva trodde, sa han.
Jag hade gärna hört ännu mer om olika delar av
verksamheten där Wallin även nu gled undan då det var för känsligt mot främmande
makt eller andra intressen. Men ändå, FRA är säkert fortfarande ganska hemligt,
men inte lika hemligt som förr även om det säkert fortfarande finns all
anledning att kritiskt diskutera delar av verksamheten.
I en helt annan debatt på Öresundshuset, Öresundsregionens
mötesplats, diskuterades myndigheternas
vilja till dialog med medborgarna, ett ämne där det också är lätt att finna
skäl till kritik. Vem har inte erfarenhet av tröga myndigheter och politiker
som är svåra att komma till tals med?
Här deltog nu statsrådet Birgitta Ohlsson (fp) och talade
engagerat för saken utifrån sitt ansvar som demokratiminister. Än mer engagemang
i framställningen stod Hans Abrahamsson för, gästprofessor i globala politiska
studier vid Malmö högskola. Kunnig, tydlig och med ett engagemang och en framställning på scenen som televisionen borde vidarebefordra till fler människor. En riktig kul,
pedagogisk och intressant professor.
Han konstaterade att det tog 3000 år
för mänskligheten att skapa städer för runt 3,5 miljarder människor och nu ska
vi på endast ett trettiotal år ”i en urbaniseringsprocess” bygga ut dem för
ytterligare lika många människor; där finns motivet för en väl fungerande medborgardialog,
sa han. Utan en sådan kommer det inte att gå.
Utöver FRA och medborgardialogen hann jag under torsdagen
också lyssna på ett intressant och fullsatt seminarium arrangerat av Resumé och
Hammer&Hanborg om hur man återskapar
ett brustet förtroende när allt gått åt pipan, som för Swedbank och Carema Care
för några år sedan.
Båda bolagen var representerade i panelen där
kommunikationsdirektören Karin Nyman med erfarenhet av krisen för Carema sa att
det skulle vara bra med en fristående talesman för hela branschen och dessutom
någon form av recensioner av äldreboenden, allt för att få fram en objektiv
bild av läget som knappast en aktör som Carema kan stå för med trovärdighet.
Både hon och Swedbanks kommunikationsdirektör Thomas
Backteman berättade initierat om hur mödosamt det är att bygga upp förtroendet
igen efter en kris, något som varje verksamhet kan drabbas av. Det bästa är därför att göra en riskanalys och undersöka vad som kan gå snett och åtgärda saken innan man är där.
Det låter enkelt, men ändå kommer vi nog att få se nya
kriser speglas i rubrikerna framöver. Ikea kommer säkert att drabbas av en kris
förr eller senare spådde någon i panelen, även om Kamprad och hans bolag
hittills klarat sig undan i alla sammanhang.
Jag undrar hur Ikeas riskanalys ser ut?